Senast uppdaterad 30 september 2026
En strömtransformator är en elektrisk komponent som används för att mäta eller övervaka höga strömmar på ett säkert och praktiskt sätt. Den omvandlar en hög primärström till en lägre, proportionell sekundärström som kan användas av mätinstrument, skyddsutrustning och styrsystem.
Strömtransformatorer används inom elkraft, industri, ställverk och automation, överallt där strömmen behöver mätas utan att mätutrustningen ansluts direkt till huvudledningen. Vi lagerför strömtransformatorer för låg- och mellanspänning och går här igenom hur de fungerar, hur de klassas och vad som oftast går fel vid montage.
Vad är en strömtransformator?
En strömtransformator, ofta förkortad CT efter engelskans Current Transformer, är en typ av transformator som är särskilt konstruerad för att omvandla hög ström till en standardiserad låg ström, vanligtvis 1 A eller 5 A på sekundärsidan.
Till skillnad från en krafttransformator, som främst används för att höja eller sänka spänning, är en strömtransformator till för att återge strömmen i en annan skala. Det gör att stora strömmar kan mätas säkert utan att instrument eller personal utsätts för hög belastning.
I praktiken monteras strömtransformatorn runt eller i serie med den ledare där strömmen ska mätas. Strömmen i primärledaren skapar ett magnetfält som inducerar en lägre ström i transformatorns sekundärlindning.
Hur fungerar en strömtransformator?
Funktionen bygger på elektromagnetisk induktion. När växelström passerar genom primärledaren bildas ett magnetfält i transformatorns kärna. Magnetfältet inducerar i sin tur en ström i sekundärlindningen, som är lindad runt samma kärna.
Det viktiga är att strömmen på sekundärsidan är proportionell mot strömmen på primärsidan. Har strömtransformatorn omsättningen 100/5 A motsvarar 100 A på primärsidan 5 A på sekundärsidan. Är primärströmmen 50 A blir sekundärströmmen 2,5 A. Resultatet är en nedskalad men exakt återgivning av den verkliga strömmen.
Exempel på funktion
En anläggning har en ledare med 400 A och en strömtransformator med omsättningen 400/5 A. Mätinstrumentet läser då 5 A när den verkliga strömmen är 400 A. Instrumentet eller reläskyddet är inställt på omsättningen och visar rätt värde eller löser ut om något avviker.
Omsättning och sekundärström: 1 A eller 5 A
Omsättningen skrivs som primärström mot sekundärström, till exempel 1000/5 A eller 1000:5. Det betyder att 1000 A i primärledaren ger 5 A i sekundärkretsen. Primärsidan väljs efter anläggningens högsta normala driftström, så att mätningen hamnar i den del av området där transformatorn är som noggrannast.
Sekundärsidan är i regel 1 A eller 5 A. 5 A är vanligast i äldre anläggningar och passar många befintliga mätare och reläer. 1 A är att föredra när sekundärledningarna är långa, eftersom effektförlusten i ledningen ökar med strömmen i kvadrat. Samma ledare ger 25 gånger lägre förlust vid 1 A än vid 5 A, vilket lämnar mer av transformatorns börda till själva mätaren.
Noggrannhetsklasser: 0,2s, 0,5, 5P och 10P
Noggrannhetsklassen anger hur stort fel strömtransformatorn får ha. Klasserna definieras i standarden IEC 61869-2 och delas i två grupper. Mätklasser ska vara noggranna vid normal drift. Skyddsklasser ska återge strömmen tillräckligt bra även när den blir många gånger högre än märkströmmen, till exempel vid en kortslutning.
| Klass | Största omsättningsfel | Används till | Exempel ur vårt sortiment |
|---|---|---|---|
| 0,2s | ±0,2 % vid märkström, med felgränser ner till 1 % av märkströmmen | Debiteringsmätning med varierande last | IA-serien, mätkärnor i IGW |
| 0,5 | ±0,5 % vid märkström | Energimätning och uppföljning | Fråga oss om utförande |
| 1 | ±1 % vid märkström | Indikering och enklare strömmätning | RM27 |
| 5P | ±1 % vid märkström, högst 5 % sammansatt fel vid gränsströmmen | Reläskydd | Reläkärnor 5P5 till 5P30 i IGW och IGWF |
| 10P | ±3 % vid märkström, högst 10 % sammansatt fel vid gränsströmmen | Skydd där lägre precision räcker | Fråga oss om utförande |
För skyddsklasser följs bokstaven av en noggrannhetsgränsfaktor. En 5P10-kärna håller felet inom 5 procent upp till tio gånger märkströmmen. En mätkärna ska tvärtom mätta tidigt vid fel, så att den anslutna mätaren skyddas. Därför anges mätkärnor ofta med en säkerhetsfaktor, till exempel 0,2sFs5.
Vad är börda och varför spelar den roll?
Bördan är den last som sekundärkretsen utgör, angiven i VA. Den består av mätaren eller reläet plus sekundärledningarna. Varje strömtransformator har en märkbörda, och noggrannhetsklassen gäller bara inom ett visst område av den, normalt mellan 25 och 100 procent.
Ledningsbördan beror på ledarens area och längd. Tjugo meter kopparledare på 2,5 mm² ger ungefär 3,5 VA vid 5 A men bara omkring 0,14 VA vid 1 A. Blir den totala bördan för hög mäter transformatorn för lågt.
Det omvända är lika vanligt. En äldre transformator med hög märkbörda som får en ny elektronisk mätare med mycket låg förbrukning kan hamna under sitt bördeområde och mäta utanför klassen. Då kopplas en tillsatsbörda in. Ni kan göra en ledningsbördeberäkning med vårt räkneark för bördeberäkning (Excel).
Olika typer av strömtransformatorer
Vilken typ som passar beror främst på om ledaren kan kopplas loss vid montaget, vilken spänningsnivå den ligger på och hur mycket plats som finns. Tabellen visar de vanligaste typerna och var ni hittar dem i sortimentet.
| Typ | Passar när | Egenskaper | I sortimentet |
|---|---|---|---|
| Ringkärnetransformator | Ny installation där ledaren eller skenan kan träs genom | Robust, hög noggrannhet, många omsättningar | strömtransformatorer för låg- och mellanspänning |
| Delbar strömtransformator | Befintlig anläggning där avbrott är svårt att få till | Kärnan öppnas och sluts runt ledaren | delbara strömtransformatorer |
| Kabelströmstransformator | Isolerade kablar i ställverk och kabelkällare | Oberoende av kabelns spänning, en eller flera kärnor | kabelströmstransformatorer |
| Mellanspänningstransformator | Ställverk och kraftdistribution upp till 36 kV | Isolerad för primärspänningen, mät- och skyddskärnor i samma hus | IGW för inomhusbruk |
| Rogowski-spole | Stora ledare, trånga utrymmen och mycket höga strömmar | Flexibel, luftkärna, behöver integrator | Rogowski-spole |
Ringkärnetransformator
Den vanligaste typen. Primärledaren eller skenan går genom ett fönster i kärnan och utgör själv primärlindningen. Lågspänningsserien IA finns för både kabel och skena, i klass 0,2s från 0,1 VA.
Delbar strömtransformator
Kärnan är delad och kan öppnas, så att transformatorn monteras runt en ledare som redan sitter på plats. Den används vid eftermontage och när energiuppföljning ska byggas in i en befintlig anläggning.
Kabelströmstransformator
Monteras runt en isolerad kabel. Eftersom kabelns isolation står för spänningsisoleringen kan samma transformator användas oberoende av kabelns spänning. Den finns med en eller flera kärnor för mätning och relä.
Rogowski-spole
En flexibel spole utan järnkärna som läggs runt ledaren. Den mättas inte och passar därför för mycket höga strömmar och ledare som är svåra att komma åt.
Vill ni se sortimentet? Vi lagerför strömtransformatorer i klass 0,2s till 10P för både låg- och mellanspänning. Se strömtransformatorer
Strömtransformator eller strömsensor?
En induktiv strömtransformator har en järnkärna och ger en sekundärström som går direkt till mätare och reläer. Den är noggrann inom sitt arbetsområde men mättas vid mycket höga strömmar, då kärnan inte längre kan bära mer magnetiskt flöde.
En strömsensor av Rogowski-typ saknar järnkärna. Den mättas inte och är linjär från låga strömmar upp till hundratals kA. Signalen är en låg spänning som är proportionell mot strömmens förändring, så den behöver en integrator som omvandlar den till en användbar mätsignal. Vi har både Rogowski-spole och Rogowski-integrator för DIN-skena. Välj strömtransformator för debitering och skydd enligt klass, och Rogowski-spole för analys, tillfälliga mätningar och ledare där en fast kärna inte får plats.
Vad händer med strömmen i en transformator?
Strömmen varken försvinner eller skapas, utan omvandlas enligt transformatorns omsättning. I en strömtransformator skapar den höga strömmen på primärsidan ett magnetfält, och magnetfältet driver en lägre, proportionell ström i sekundärlindningen.
Strömmen ändras alltså i nivå, men förhållandet mellan primär- och sekundärsida bestäms av transformatorns konstruktion. En transformator fungerar bara med växelström. Induktion kräver ett varierande magnetfält, och det uppstår inte med likström.
Varför använder man strömtransformatorer?
Säker mätning
Höga strömmar är svåra och riskfyllda att mäta direkt. När strömmen omvandlas till en lägre nivå kan vanliga mätare, energimätare och analysinstrument användas utan kontakt med huvudströmmen.
Skydd av anläggningar
I elkraftsystem används strömtransformatorer tillsammans med reläskydd. Blir strömmen för hög, till exempel vid överlast eller kortslutning, upptäcker reläet det och kopplar bort den berörda delen av anläggningen.
Övervakning och styrning
Inom industri och automation används strömtransformatorer för att övervaka belastning, energiförbrukning och driftstatus i motorer och maskiner.
Så kopplar ni in en strömtransformator
Primärsidan är märkt P1 och P2. P1 vänds mot matningen, så att strömriktningen blir rätt för mätare och riktade reläskydd. Sekundärklämmorna S1 och S2 ansluts till mätaren i samma polaritet. Sekundärkretsen får aldrig brytas medan primärström flyter, eftersom det då uppstår farligt höga spänningar över klämmorna. En kortslutningsplint gör det möjligt att kortsluta kretsen innan mätaren byts eller kontrolleras. Ett kopplingsschema för strömtrafomätning finns i vår inkopplingsguide.
Vanliga misstag vid val och montage
- Fel riktning på primärledaren. Vänds P1 bort från matningen blir strömmen negativ för mätaren. En energimätare kan då registrera fel riktning och ett riktat reläskydd löser ut felaktigt eller inte alls.
- Öppen sekundärkrets. En strömtransformator i drift med öppen sekundärsida kan ge livsfarlig spänning och skada isolationen. Kortslut alltid kretsen innan något kopplas loss.
- För hög börda för en lång ledning. Med 5 A sekundärt och tunna, långa ledare kan ledningsbördan ensam överstiga märkbördan. Räkna på bördan eller välj 1 A sekundärt.
- Mätkärna använd som skyddskärna. En mätkärna är gjord för att mätta tidigt. Ansluts den till ett reläskydd kan skyddet se en för låg ström vid kortslutning och lösa ut för sent.
- Saknad eller dubbel jordning av sekundärkretsen. Sekundärkretsen ska jordas i en enda punkt. Vilken klämma som jordas varierar, så följ nätägarens eller anläggningens kopplingsschema.
Vanliga frågor
Vad händer med strömmen i en transformator?
Strömmen omvandlas enligt transformatorns omsättning. I en strömtransformator skapar primärströmmen ett växlande magnetfält i kärnan, och det fältet driver en proportionellt mindre ström i sekundärlindningen. Förhållandet mellan de två strömmarna bestäms av antalet varv i lindningen, så en 400/5 A-transformator ger 5 A ut när 400 A flyter genom primärledaren. Energin överförs magnetiskt, utan någon galvanisk förbindelse mellan primär- och sekundärsidan. Det är därför mätare och reläer kan anslutas säkert trots att primärledaren ligger på hög spänning.
Vilka typer av transformatorer finns det?
De två huvudgrupperna är krafttransformatorer och mättransformatorer. Krafttransformatorer höjer eller sänker spänningen för att överföra energi i elnätet. Mättransformatorer delas i strömtransformatorer och spänningstransformatorer och finns till för att mäta och skydda, inte för att överföra effekt. En mättransformator kan ha både mätkärnor och skyddskärnor i samma hus.
Vad är skillnaden mellan en strömtransformator och en spänningstransformator?
En strömtransformator seriekopplas med ledaren och återger strömmen i nedskalad form, oftast 1 A eller 5 A. En spänningstransformator parallellkopplas mellan faser eller mellan fas och jord och återger spänningen, vanligen som 100 V eller 110 V på sekundärsidan. En elmätare för energimätning i mellanspänning behöver båda. Läs mer om våra spänningstransformatorer för låg- och mellanspänning.
Vad betyder klass 0,2s?
Klass 0,2s betyder att omsättningsfelet får vara högst 0,2 procent vid märkström. Tillägget s innebär att klassen har skärpta felgränser även vid låga strömmar, ner till 1 procent av märkströmmen. Det gör den lämplig för debiteringsmätning där lasten varierar mycket. Tabellen under Noggrannhetsklasser visar hur 0,2s förhåller sig till de andra klasserna.
Vad är strömtrafomätning?
Strömtrafomätning, eller indirekt mätning, betyder att elmätaren mäter via strömtransformatorer i stället för att hela lasten går genom mätaren. Metoden används när strömmen är för stor för en direktmätt mätare. Var gränsen går står i nätägarens installationsregler, och hos flera nätägare ligger den vid 80 A huvudsäkring. Hur kretsen kopplas visas i vår guide för inkoppling av strömtransformator och kortslutningsplint (PDF).
Osäkra på klass, omsättning eller börda? Skicka anläggningsdata så återkommer vi med förslag och offert. Kontakta en tekniker
